DEBATT: Mats Svegfors borde ägna sig åt sina egna tarmrörelser
Av Ted
Jag hade egentligen inte tänkt svara. Men när en pensionerad ledarskribent med ett CV fullt av seminarier, panelsamtal och högtidliga bekymmersrynkor plötsligt känner sig kallad att recensera min tjocktarm blir det svårt att vara tyst.
Mats Svegfors skriver att jag ska "lugna ned mig". Det är en fascinerande uppmaning från en man vars hela offentliga gärning i decennier bestått av att förmana andra människor.
Svegfors har tillbringat ett helt liv med att stå vid sidlinjen och förklara för dem som faktiskt gör saker hur de borde bete sig. Jag har däremot presterat. Jag har levererat. Jag har dokumenterat 1 104 raka Bristol 4.
Inte en enda avvikelse. Inte en enda svag stund. Inte en enda kollaps. Vet du vad det kallas, Mats? Konsekvens. Disciplin. Excellens.
Du kallar det machokultur. Jag kallar det resultat.
Det mest anmärkningsvärda är dock inte att du angriper mig. Det är att du verkar tro att barn tar skada av att se människor sträva efter perfektion. Tvärtom. Barn behöver förebilder som visar att standarder spelar roll. Att kvalitet spelar roll. Att det finns en skillnad mellan mediokritet och mästerskap.
Vad är alternativet? Att vi alla ska sitta i en ring och applådera genomsnittlighet? Att ingen får vara bäst på någonting eftersom någon ledarskribent kan känna sig obekväm?
Jag beklagar, Mats, men världen fungerar inte så. Historien skrivs inte av människor som ber om ursäkt för sina framgångar. Den skrivs av människor som uppnår dem.
Och medan du skriver ännu en kolumn om tonläge, symbolik och samhällsutveckling fortsätter jag att leverera mätbara resultat på områden där du inte ens kvalificerar dig för observation.
Du tycker att jag ska fokusera på sporten. Låt mig upplysa dig om något. Sport handlar om prestation. Prestationskultur handlar om disciplin.
Disciplin genomsyrar hela människan. Den stannar inte vid kastarmen. Den märks i träningen. Den märks i vardagen. Och, uppenbarligen, den märks även i matsmältningen.
Jag tänker därför inte be om ursäkt för någonting. Inte för rapporten. Inte för resultaten. Inte för att människor blir provocerade av dem.
Om min tarmfunktion framstår som ett hot mot den svenska konsensuskulturen är det sannolikt inte min tarm det är fel på. Det är konsensuskulturen.
Med vänlig hälsning, Ted Referensobjekt 1A