”Disciplin är att vakna innan kroppen förstått att den lever”

Det har gått tre dagar sedan den första intervjuförfrågan skickades.

Två dagar sedan det första telefonsamtalet bröts.

Och ungefär fjorton timmar sedan ett kort SMS kom tillbaka:

”Ring 05:10. Inte senare.”

När samtalet väl kopplas fram möts man först av brus. Metalliska slag i bakgrunden. Någon som skriker instruktioner på ett språk som låter östeuropeiskt. Tunga andetag. Sedan en röst.

– Да.

Förlåt?

– Du ville prata.

Linan sprakar kraftigt. Det låter som om Ted befinner sig mitt i någon sorts kampsportslokal. Säckar slår i väggar. Någon vrålar. Någon annan hostar aggressivt.

Var är du?

– Tränar.

Vad tränar du?

– Överlevnad.

Sedan blir det tyst några sekunder innan han fortsätter på svenska.

– Fysiska intervjuer gör jag inte längre. För mycket energiläckage.

Det är typiskt Ted.

Inför årets Midsommarpokal har han återigen blivit en central figur trots att fokus egentligen skulle ligga på det nya klubbformatet och kaptensvalen. Förra årets mästare. Kontroversiell. Obegriplig. Ofta omöjlig att skilja från myten kring sig själv.

Och kanske mest känd av allt: sin extrema disciplin.

– Folk tror jag är spontan, säger han.

– Det är fel. Jag är patologiskt noggrann.

Hur visar det sig?

– Allt mäts.

Som vadå?

– Sömn. Puls. Vätska. Magnesium. Fiber.

Fiber?

– Per timme.

Han säger det som om det vore den mest självklara saken i världen.

– Kroppen är ett system. Folk äter som poeter och undrar varför de kollapsar psykiskt på tisdagar.

Hur mäter man fiberintag per timme?

– Med disciplin.

Något konkret svar blir det aldrig riktigt.

Istället hörs ett dovt ljud i bakgrunden som låter misstänkt mycket som någon som kastas in i en matta.

Ted fortsätter oberört.

– De flesta människor lever i biologisk anarki.

Hans sömnvanor har länge varit ett samtalsämne inom kretsarna runt turneringen.

Enligt flera personer nära laget sover Ted mellan två och tre timmar per natt på vardagar – för att sedan försvinna nästan helt under helgerna.

När frågan kommer skrattar han lågt.

– Sömn är inte vila. Sömn är strategi.

Hur menar du?

– På vardagar behöver kroppen vara aggressiv. Skarp. Hungrig. Då sover jag två, kanske tre timmar.

Och på helgerna?

– Femton till nitton.

Nitton timmar?

– Ibland mer om kroppen kräver återställning.

Han låter nästan stolt.

– Lejon springer inte maraton varje dag heller.

Under hela samtalet återkommer Ted märkligt ofta till björnjakt med pilbåge.

Ofta helt utan koppling till frågan.

Vad betyder petanque för dig idag?

– Samma sak som björnjakt egentligen.

På vilket sätt?

– Tålamod. Precision. Dominans.

Senare:

Hur ser du på årets lagformat?

– Som björnjakt. Ensam dör man snabbt.

Och ytterligare senare:

Vad gör du för att koppla av?

– Tänker på björnjakt med pilbåge.

Det går inte riktigt att avgöra hur mycket som är allvar.

Men Ted verkar själv inte se någon skillnad.

En annan sak han gärna talar om är sin position i Team Alpha Male – en gruppering vars exakta syfte fortfarande är något oklart.

– Jag är Alpha Male No1.

Varför?

– För att någon måste vara det.

Vad innebär det konkret?

– När stress uppstår tittar människor mot mig. När situationer blir fysiska tittar människor mot mig. När kött behöver grillas korrekt tittar människor mot mig.

Han fortsätter:

– Det handlar inte om muskler. Det handlar om energi.

Vad är en alpha male enligt dig?

– Någon som kan bära både matkassar och psykiskt mörker utan att klaga.

I bakgrunden hörs plötsligt ett högt vrål följt av applåder.

Ted verkar inte reagera.

Hur laddar du inför Midsommarpokalen?

– Som inför björnjakt.

Självklart.

– Kroppen måste tro att den riskerar döden. Annars blir fokus för svagt.

Mot slutet av samtalet blir linan sämre. Rösterna i bakgrunden högre. Någon verkar ropa på Ted.

Reportern hinner ställa en sista fråga:

Är du lycklig?

Det blir tyst länge.

Sedan hörs hans röst igen, nu betydligt lugnare.

– Lycka är ett västerländskt missförstånd.

Och innan samtalet bryts kommer ett sista tillägg:

– Men bra fibervärden hjälper.